söndag 23 april 2017

En vårhälsning


Naturenlig Odling.
En vårhälsning till alla odlingsintresserade och då speciellt till alla som odlar enligt naturens lagar.
Tyvärr så är det nog inte så enkelt att följa naturlagarna med tanke på alla de som ger odlingsråd i tidningar och böcker och som ger sken av att vara det naturliga och rätta odlingssättet men som i verkligheten går ut på att locka odlaren att köpa diverse gödselblandningar som växterna ute i naturen aldrig har hört talas om. Växterna ute i naturen visar år efter år hur de trivs och frodas enbart med den näring som de själva producerar med hjälp av livet i jorden och naturligtvis tack vare den livsnödvändiga solens strålar.
I över 40 år har jag enbart använt mig av denna naturliga näring som består av gräs, örter och alla andra gröna växtdelar som sönderdelas till en grön massa. Tack vare gräsklippare och kompostkvarn så kan vi mycket enkelt tillverka den allra förnämsta gödsel till våra odlingar. Växterna ute i naturen får alltid nöja sig med att leva på gulnade blad och växtdelar sedan livet i jorden och på marken hjälpt dem att frigöra den näring de innehåller. Gräsklipp däremot innehåller så mycket mer näring eftersom gräset inte får vissna ner på naturligt sätt och det betyder ju att det innehåller så mycket mera växtkraft än naturligt vissnade blad och växtdelar.
Växterna på bilderna från mitt vardagsrum har aldrig fått någon annan näring än gräsklipp och pelargonen som är 27 år väntar nu på att få komma ut i det fria. Alla växter som jag har i krukor de får gräsklipp endast 2 gånger per år förutom bananplantan som får det 3 gånger. Det går givetvis inte att lägga på gräsklipp ovanpå jorden i blomkrukorna utan i stället så skall man lagra gräsklipp i plastsäckar, lufttätt och det skall vara fuktigt när det lagras. Efter 3– 4 månader så har gräset blivit kompakt så att det räcker med en halv till 1 centimeter tjockt lager som läggs i krukan sedan översta jordlagret på 3-4 cm tagits bort och därefter läggs till baka ovanpå gräsklippet.
När vi använder gräsklipp som gödsel till våra odlingar så är det inte bara vi själva som får nytta av det. Det kostar ytterst lite, oftast så har odlaren det helt gratis men för naturen i övrigt så minskar vi koldioxid utsläppet som annars blir följden när gräsklippet får ligga kvar på gräsmattan. Dessutom så innehåller gräsklippet stora mängder näring och vart tar den vägen när gräsklippet får ligga kvar på gräsmattan? Det finns många som påstår att gräset förbrukar all denna näring men det är fullständigt omöjligt att dessa grässtrån som är bara några centimeter långa skall kunna förbruka så stora mängde näring.  Det gräsklipp som en gräsmatta på 100 kvadrat meter producerar under en säsong innehåller så mycket näring så att det räcker för att gödsla en odling av t. ex rotfrukter på motsvarande yta och den mängd gräsklipp som man får efter 2 – 3 klippningar räcker till för att hålla gräsmattan i full produktion under sommaren. Det är följaktligen stora mängder näring som inte kommer till användning varken för gräsmattan eller som näring till odlingar men naturen ser ofta till att denna näring fraktas via åar och älvar till sjöar och slutligen havet. Därav förklaringen till varför havsvikar växer igen. I de flesta villaområden så har naturen fått hjälp av de dräneringsrör och brunnar som villaägare har på sina tomter. När gräset efter klippningen blir liggande på marken så frigörs dess innehåll av koldioxid som då hamnar i atmosfären istället för att de odlade växterna får utnyttja det. Du som odlar och vill få bra resultat och vill värna om miljön bör följaktligen använda gräsklipp som ger bra växtresultat och är i de flesta fall helt gratis. Men det finns även en annan viktig sak som avgör odlingsresultatet, nämligen vilket odlingssubstrat vi använder. Om det återkommer jag till.

tisdag 22 november 2016

November 2016










Så har då denna härliga sommar tagit slut och den oundvikliga hösten anlänt. Jag trivs egentligen rätt bra med alla årstider men det är ingen tvekan att våren och sommaren är de bästa även om de samtidigt är de mest arbetskrävande. Naturligtvis så behöver jag som pensionär inte arbeta mera än vad jag själv vill men när man har trädgård och natur som yrke, hobby och huvudintresse då är man bunden för livet. Att så frön på våren av olika växtarter, gärna några nya och okända, sätta sticklingar och försöka med korsningar av olika växtsorter det gör att man hela tiden måste sköta om och följa de olika växternas utveckling det gör att en 8 timmars arbetsdag sällan räcker till. Men jag har aldrig ångrat att jag satsade på detta yrke eller snarare en livsstil. Har man ett verkligt stort intresse för naturen och odling då går det inte att undvika känslan av att alltför mycket inom odling bara går ut på att det är pengar som styr både odlingsmetoder och den ofta tvivelsaktiga odlingsrådgivningen.
När det gäller husbehovsodling och vad som går under namnet ekologisk och Biologisk odling så borde det vara självklart att man avstår från all användning av konstgödsel och den uppsjö av gödselmedel och andra typer av preparat. Att vi bör tillämpa odlingsmetoder som liknar naturens sätt att fungera bör väl vara självklart om man anser sig odla miljövänligt, naturens sätt att fungera har ju miljoner år av erfarenhet och att den fungerar bra, under förutsättning att vi människor inte stör den för mycket, det kan vi ju lätt konstatera.
Tyvärr så förekommer det alltför ofta odlingsråd och tips som tydligt går ut på att lura de odlingsintresserade att satsa pengar på tvivelsaktiga odlingsmetoder. Det senaste i den vägen som jag läst om är att gödsla med Biokol! Kol innehåller inte någon näring utan först skall kolet fyllas med gödsel i någon form. Eftersom kol i naturlig form suger åt sig fukt när den finns så är det givetvis enkelt att ladda den med gödsel. Namnet Biokol bör då betyda att det är naturlig näring som ingår i denna laddade kol. Det mest troliga är dock att det är konstgödsel som används eftersom den gödsel som skall tillföras kolen måste vara flytande. Någon biologisk flytande gödsel känner jag inte till, naturgödsel och gräsklipp är mig veterligen de enda gödselsorterna som kan ingå i begreppet biologisk näring. Men oavsett vilken typ av näring som används så skall man då först ladda kolen med denna gödsel och gräva ner den i jorden så att växtrötterna söker sig in i kolen för att komma åt näringen och hur skall man då fylla på ny näring när växterna har tagit vad som fanns? Då bör det vara mycket enklare att ge växterna näring endera genom att gödsla med naturgödsel eller gräsklipp och det senare är givetvis att föredra. Dels eftersom det är naturligt att näringen kommer uppifrån när organiskt material förmultnar och dels så förhindra gräsklippet att ogräs växer och livet i jorden som lever i symbios med växtrötterna får både skydd och näring från gräsklippet.
Att gödsla med gräsklipp är en metod som fungerar enastående bra, den metoden kan jag verkligen rekommendera efter att ha tillämpat den i 40 år och den kan tillämpas oavsett vilka växter man odlar.  Gräsklippet innehåller all den näring som växterna behöver och det kan man ju förstå med tanke på hur bra växterna ute i naturen fungerar. Men det är långt ifrån bara innehållet av näring som gör gräsklippet så bra som gödselmedel. Man kan även säga att det är laddat med bakterier, svampar m.m. som lever i symbios med olika växters rötter och det stärker tveklöst växternas förmåga att växa och att motstå angrepp av olika sjukdomar. Dessutom så bevarar gräsklippet fukten i jorden när det läggs i ett 10 cm tjockt lager på jordytan mellan växterna. Och inte nog med det, temperaturen i jorden blir jämnare vilket är till fördel för växternas rötter. Ligger marken bar då värmer solen upp jordtemperaturen på dagen och på natten kyls den av men med gräsklipp som täcke så blir den jämnare. Förutom dessa fördelar med gräsklippet så förhindrar det ettårigt ogräs att växa så man behöver inte rensa, bara det är värt mycket. Men det är viktigt att gräsklippet läggs 10 cm tjockt.  Läggs det bara 5 cm tjockt då minskas näringstillförseln på grund av att en del av gräsklippet torkar och ogräset växer igenom det tunna lagrat och även fukten i jorden bevaras inte lika bra. Ytterligare en fördel med 10 cm täckning är att det gör jorden luckrare. Har man alltid marken täckt med organiskt material då sköter livet i jorden om att luckra den.
När man dessutom i de flesta fall får gräsklippet gratis då är det väl dumt och oförklarligt att inte använda denna näringskälla. Samtidigt som man gödslar med gräsklipp så minskar man koldioxidutsläpp i naturen. På stora gräsmattor finns det få växter som tar till vara på koldioxid som frigörs när gräsklippet får ligga kvar. Dessutom så bidrar man till att minska näringsutsläpp till vattendrag, sjöar och havsvikar för all den näring som gräsklippet innehåller måste ju ta vägen någonstans eftersom gräsmattan producerar stora mängder gräsklipp som inte kommer till någon nytta om det får ligga kvar. Har man en mager gräsmatta då bör man lämna kvar gräsklippet 2 – 3 gånger under sommaren. Men gräsmattan mår bättre när gräsklippet avlägsnas de flesta gångerna efter en klippning. Bland annat så får man mera mossa på gräsmattan om det blir för tjockt lager av gammalt gräsklipp.

söndag 11 september 2016

Podcasten Odlarna med Nils Åkerstedt






















Lyssna på poddradion Odlarna och se bilder från när programmet spelades in.




Så minskar Du koldioxidutsläpp i atmosfären.




















Denna pelargon är ett tydligt bevis på att vi alla kan hjälpas åt när det gäller att stoppa ökningen av koldioxidutsläpp i atmosfären. Hur kan det vara möjligt och på vilket sätt frågar sig säkerligen många? Som de flesta vet så behöver växterna näring och det finns oändligt många olika sorter av näring eller gödsel att köpa eller som vi i många fall kan få gratis. Men det finns bara en sort av gödsel som helt klart minskar koldioxidutsläppet i atmosfären när vi använder den för att gödsla de växter vi odlar. Som bilden visar så är denna pelargon mycket välmående och den har en ålder på hela 27 år. För att uppnå en så hög ålder och se så livskraftig ut så är det väl rätt självklart att den näring som pelargonen får och har fått i alla dessa år är en näring som är passande för de växter vi odlar. Det är dessutom en näring som passar alla växtarter vilket naturligtvis en bra växtnäring bör gör. Denna perfekta gödsel är utformad av naturen under tusentals år och den består av levande gröna växtdelar som blad, stjälkar m.m. Gräsklipp är naturligtvis vad som är enklast att använda men det går även att plocka gröna växtdelar ute i naturen. Det normala förloppet ute i naturen är att på hösten så tar de fleråriga växterna tillbaka en stor del av näringsinnehållet i de gröna växtdelarna innan bladen faller till marken. Men när vi klipper gräset så får vi med alla de näringsämnen som gräset innehåller och det betyder att när vi gödslar en växt med gräsklipp så serverar vi den en färdigberedd gödsel som då innehåller allt vad växten behöver. Detta förklarar varför gräsklipp är den absolut bästa näringen vi kan använda.
Men det är långtifrån den enda fördelen som följer med användning av gräsklipp. Med gräset följer det med mängder av bakterier och olika mikroorganismer som ute i naturen lever i symbios med växtrötterna och dessa får då de växter vi odlar tillgång till. Vid användning av konstgödsel eller någon av alla de olika typer av gödsel som säljs så går växterna miste om den hjälp som livet i jorden ger växterna när vi använder naturlig näring. När man odlar i jord där det har använts konstgödsel en längre tid då har jorden ett minimum av mikroorganismer, men efter 2 – 3 års gödslande med gräsklipp så blir det på nytt liv i jorden så att skördarna blir större. Den mängd gräsklipp som växterna skall gödslas med är ett en decimeter tjockt lager som läggs på så fort de odlade växterna är 10 – 15 cm. Vissa växter som t.ex. Kål, Mangold och Spenat behöver ett lika tjockt lager en gång till efter en dryg månad. Någon annan näring än detta gräsklipp behövs inte.  Förutom den perfekta näring som gräsklipp innehåller så förhindrar det ogräs att växa och det bevarar fukten i marken. När marken är täckt med gräsklipp då blir jordtemperaturen jämnare vilket både gynnar växternas rotsystem och livet i jorden.
Gödsling med gräsklipp vid alla former av odling minskar koldioxidutsläppet i naturen. Tar man inte vara på gräsklippet vid klippningen utan låter gräset ligga kvar då omvandlas de avklippts grässtråna så som det sker med alla gröna växtdelar som frigörs från den levande växten och i samband med detta så frigörs givetvis även koldioxid. De odlade och även vilda växter som finns i närheten tar vara på det koldioxid som frigörs men på de stora ytor som gräsmattorna ofta utgör så finns det ytterst få växter som kan ta tillvara koldioxid.  Detta betyder att alla gräsmattor, stora som små släpper ut koldioxid i atmosfären på grund av att vi inte tar tillvara denna energirika grönmassa och använder den som näring till odlade växter eller för tillverkning av Biogas. All den övriga näring som finns i gräsklippet som lämnas kvarn på gräsmattan, vart tar det vägen?  Eftersom den näring som finns i det gräsklipp som växterna på en gräsmatta producerar under en säsong räcker till för att gödsla en odling av t.ex. grönsaker på motsvarande yta så måste det följaktligen bli ett stort överskott av näring då gräsklippet får ligga kvar efter varje klippning. Enligt naturens sätt att fungera så kommer då all näring som finns på marken att spolas ner i diken, bäckar för att sedan hamna i sjöar och havsvikar. Så det är nog inte enbart från övergödning vid böndernas åkrar som är orsaken till att sjöar och havsvikar växer igen.
Det är inte enbart för att denna pelargon fått gräsklipp som näring i alla dessa år som gör att den mår så bra utan det odlings substrat som den växer i betyder lika mycket som att den får bra näring. Det första kravet man skall ställa på en bra blomjord det är inte att den består av jord utan att den är lucker och släpper igenom syre och då är det givetvis sand och grusblandningen, 08 som är den idealiska blomjorden. Den består av en blandning av små partiklar med kornstorlek från 0 – 8 m.m.  Att detta substrat inte innehåller någon näring är enbart en fördel när man använder gräsklipp som gödsel. Denna grusblandning kan användas vid all odling och man behöver inte byta den varje år som det rekommenderas för den köpjord som säljs utan den fungerar lika bra efter 30 år. Man behöver inte heller tillämpa växelbruk. Jag odlade tomater i 18 år på samma plats utan något problem.
Gräsklippet som skall användas som gödsling av krukväxter måste först lagras lufttätt i plastsäck under 2- 3 månader men är lika bra efter längre tid. Denna lagring gör att gräsklippet blir kompakt så att det räcker med 1 centimeter tjockt lager i blomkrukan. Ta bort c:a 2 cm av översta lagret jord eller sand i blomkrukan, lägg på 1 cm lagrat gräsklipp och täck sedan över det med 1-2 cm av det material som man har i blomkrukorna. Täcker man inte gräsklippet då kommer det att torka och då frigörs inte dess innehåll av näring.

onsdag 29 juni 2016

Sand Grus och Gräsklipp är det verkliga Klippet för den som vill odla miljövänligt och få ett bra resultat














Dessa bilder visar hur bra det växer i sand och grusblandningen, kornstorlek 0 – 8 mm. Både i krukor och större urnor men det växer lika bra i en sandbädd som är 25 – 30 cm djup eller djupare (för att få en bra arbetshöjd ).
















Att rosorna trivs det syns tydligt på Fresia, den gula rosen som har stått i samma kruka under många år. Den lilla bädden med morötter är på drygt en kvadratmeter och på den ytan så blir oftast skörden något över 20 kilo. Att byta odlingssubstrat åt växter behövs inte när man odlar i 08 blandningen. Det är bara när man använder jord som enligt växternas behov har felaktigt innehåll som jordbyte helt självklart är nödvändigt. De vilda växterna ute i naturen kan ju överleva i hundratals år fastän de står på samma plats.
Gräsklipp är den absolut bästa gödseln som innehåller den rätta näringen som växterna behöver. Kostnaden för gräsklippet är oftast obefintlig eftersom de flesta gräsmattor och grönytor alltid klipps trots att man inte tar tillvara gräsklippet. En del yrkesodlare påstår att gräsklippet behövs för att gräsmattan skall få den näring den behöver. Ett uttalande som är helt felaktigt. Gräsklipp från en yta av 100 kv.m. ger under en odlingssäsong tillräckligt med näring till en grönsaksodling på motsvarande yta. Det har jag testat under många år och att då en gräsmatta med sina 4 cm långa grässtrån skall kunna förbruka så mycken energi är helt otänkbart.
Om vi tar tillvara gräsklippet och använder det som näring till de växter vi odlar då är det mycket bättre för miljön . Får gräsklippet ligga kvar då frigörs dess innehåll av koldioxid som då hamnar i atmosfären. All den övriga näring som finns i gräsklippet kommer så småningom att hamna i sjöar och vattendrag.
Dessutom så är gräsklippet den enda näring som liknar den näring som växterna i naturen lever av och har levt av under miljontals år. Varför skall vi då använda konstgödsel eller naturgödsel som innehåller ämnen som är skadliga för miljön. Nog är det väl ändå bäst att använda gräsklipp som förhindrar ogräs att växa, som bevarar fukten i jorden, som tillför växterna all den näring de behöver och som stimulerar livet i marken som svampar, bakterier, maskar och alla andra levande organismer som lever i symbios med växternas rötter

lördag 21 maj 2016

Odling av blomsterlökar. Tulpaner, Narcisser m.m.














Varje vår är det alltid lika intressant att gå och vänta på att de första lökväxterna skall titta upp ur marken. I jämförelse med perenna växter som kräver en rabatt att växa i för att de skall trivas så kan man gräva ner lökar var som helst i gräsmattan men även bland perennerna i rabatten. Det som skiljer sig mycket från perennerna när det gäller lökar är att de har en förunderlig förmåga att föröka sig om de får den rätta behandlingen. Vad är då den rätta behandlingen av blomsterlökar? Naturligtvis så finns det många olika uppfattningar även om hur man skall sköta dem på bästa sätt men det allra viktigaste är i vilket odlingssubstrat de sätts och efter att ha odlat blomsterlökar i sand och grusblandning (08) i över 40 år så vet jag att sätter man lökarna i sandbädd och ger den näringen i form av gräsklipp då trivs de och förökar sig rikligt.
Det är ju på hösten som de skall sättas men det är nu på våren och försommaren som vi skall ge dem maximal växtkraft oavsett om de växer i jord eller i sand. Är jorden kompakt vilket den ofta är då skall man strö ut ett 2 – 3 cm tjockt lager grov sand på ytan runt om där lökarna växer och en 10 cm utanför deras växtområde och sedan lägga några centimeter av färskt eller gammalt gräsklipp, det är nu som kommande vårs blomning skall förberedas, Så fort blommorna är överblommade och blombladen vissnar så skall blomstjälken klippas av under frökapseln men ta inte bort hela stjälken och ta absolut inte bort växtens blad så fort som de börjar se lite gula ut. All den näring som finns i stjälken och bladen bör få gå ner i löken igen. Av den gamla löken som blommade så kan det nu bildas 2 till 3 eller flera nya lökar och därför är det så viktigt att det finns näring tillgänglig åt löken så länge den har gröna blad. Från en lök som blommat i sommar så kommer det nästa vår åtminstone 2 lökar som blommar och dessutom blad från de mindre lökarna som måste få växa ytterligare ett år innan de är blombara. Det resulterar i att man efter några år får fina ruggar med 7 – 8 blommor i varje.  Om man vill flytta blomsterlökar eller ge lökarna en växtplats i sand då bör det inte göras förrän i slutet av augusti - oktober för då har lökarna hunnit mogna till. Av vissa tulpansorter så bildas det förutom de blombara lökarna även många mindre lökar och dessa små lökar bör absolut sättas i en sandbädd. Det räcker med att sanden är 20 cm djup och mest praktiskt är det om bädden inramas med bräder.  Gör ramen rätt stor, åtminstone på 2 – 3 kvm därför att lökantalet växer till för varje år och dessutom så trivs sommarblommor alldeles förträffligt i denna bädd. I denna ram passar det bra att under sommaren förvara de blomsterlökar som man har drivit i blom under vintermånaderna. Vill man ha flera lökväxter tillsammans så går det att göra en kulle av sand som synes på bilden.













Den är c:a 30 cm hög och har en diameter på 2 meter. Vill man underlätta vattningen av denna odlingsbädd så gör man först en damm c:a 10 cm djup och så stor som sandbädden skall vara. Därefter läggs kraftig plast över botten och upp mot sidorna innan sanden läggs på plats. Innan sanden fylls i så skall man lägga en vattenslang från mitten av dammen och så lång att den når 20 cm utanför sandbädden. Den del av slangen som ligger under sanden skall det vara flera hål på så att vattnet lätt kan rinna ut ur slangen. Sand leder alltid vatten upp till ytan om sanden täcks med gräsklipp, på så sätt räcker det med att fylla på vatten med några veckors mellanrum. Men man måste även vattna uppifrån minst en gång i veckan så att näringen i gräsklippet frigörs. Denna sandbädd värms upp snabbare än den omgivande marken och det gör att såväl lökväxter som perenner och sommarblommor trivs alldeles utmärkt i denna sandbädd. De höga tulpanblommorna som syns i sandbädden är 50 cm höga och kronbladen på blomman är 13 cm långa så det är en ståtlig tulpansort vars namn är West Point.













Det finns andra sorter av samma ståtliga växt som heter Queen of Sheeba, röd och Elegant Lady, röd och gul. Vill man sätta grupper av blomsterlökar i gräsmattan så är det alltid en fördel att gräva ett hål c:a 20 cm djupt och fylla det med sand. Ganska snabbt växer gräset in i sanden så gräsmattan blir inte ful av sandhålen och även sedan gräset döljer sandhålet så är det luckert där så att lökarna trivs bättre än i en gräsmatta med kompakt jord. Man kan mycket väl plocka upp några av de blombara lökarna till hösten och driva dem i blom under vårvintern för det är även lika njutningsfullt att få umgås med lökblommor då som nu på våren.  Om detta återkommer jag till när det är dags för plantering av de lökar som skall drivas. Om Ni skall driva i blom några av de lökar som Ni har i gräsmattan eller rabatten så glöm inte att nu markera var de olika lökarna finns.

tisdag 3 maj 2016

Köksträdgårdens renässans.

















Intresset för att odla egna grönsaker har ökat glädjande nog.  Det har så många fördelar att ha en egen odling av grönsaker. Den största fördelen är nog att man under flera månader har tillgång till färska grönsaker. Skötseln av trädgårdslandet gör att man får använda sin kropp till olika rörelser under arbetets gång, krypa på marken när man gallrar, lyfta tunga vattenkannor och säckar med gräsklipp mm. Man får frisk luft och efter hand som det spirar och gror så får man ökat intresse för att följa med de olika växternas förmåga att utvecklas eller ibland brist på växtkraft. Det är ju inte alltid självklart att man skall lyckas och att det skall bli skörderekord. Allt beror naturligtvis på hur vi går tillväga vid vårt odlande. Det är ju ingen brist på odlingsråd och rekommendationer om allt som vi skall tillföra jorden, då kommer våra växter att formligen svälla upp som atleter. När det gäller den jord som saluförs så finns det upp till 14 olika sorter, det är förunderligt vilka krav växterna förefaller att ha. Men frågan är huruvida det är växternas behov eller tillverkarnas och försäljarnas behov det gäller. För min del så anser jag att det är klokast att se på vilka behov växterna ute i naturen har och vilken form av jord och näring som de erbjuds. Att växterna ute i naturen ser ut att få den näring de behöver är tydligt när man ser hur kraftigt de växer när de hamnat på den växtplats de vill ha.
Förr i tiden så hade de flesta familjer ute på landet en liten köksträdgård på 50 till 100 kvm. och dessa trädgårdsland var oftast mycket välskötta och prydliga. Numera så finns det nog inte utrymme för så stora odlingsytor på en normal villatomt men det hindrar inte att man anlägger trädgårdslandet så att det flyter in i miljön. Det är inte nödvändigt att ha odlingsbädden inramad med bräder utan odlingsbädden kan mycket väl vara omgiven av gräsmatta och då har man bara en smal gång mellan gräsmattan och trädgårdslandet. Men det kan vara en fördel med upphöjd odlingsbädd om odlingen ligger inom zon 4 och uppåt men även om man vill kunna få tidigare skörd eller vill övervintra ömtåliga växter. De nu så moderna pallkragarna som man på vissa tomter kan räkna ända upp till 10 stycken eller flera gör att det ser närmast ut som på en byggarbetsplats. Men det är både billigare, mera praktiskt ur odlingssynpunkt och snyggare om man istället själv gör en ram av bräder i den storlek man behöver. Kostar man dessutom på sig att måla den grön då flyter den bättre in i omgivningen. Höjden på ramen bör vara 25 – 30 cm. Längden på ramen kan man göra efter behov men skall den vara längre än 2 meter bör man sätta en list tvärs över bänken som håller ihop ramen. Bredden på bädden bör vara 125 cm, då kommer man lätt åt att så och gallra eller att sätta ut plantor. Rensa behöver man inte om man tillämpar den odlingsmetod som jag förespråkar. Är det öppen jord där brädramen läggs då bör man lägga singel eller grov sand 10 -15 cm brett och lika djupt som brädramen får vila på . Detta i stället för att impregnera bräderna. Gift från Impregneringsmedel kan tas upp av de odlade växterna. Man bör även kontrollera att den gröna målarfärgen inte innehåller gifter.
Lägger man odlingsbädden direkt på gräsmattan då läggs motsvarande grus eller sandbädd under brädramen men dessutom så avlägsnas först grästorven dels under brädramen och även ytterligare 10 cm utanför brädramen runt om hela odlingsbädden.  Detta för att hindra gräs att växa in i odlingsbädden.  Gräset kommer trots gruset att göra ett försök men det förhindras lätt genom att man vattnar försiktigt med saltvatten i gruset på utsidan av ramen Får gräset växa mot brädramen då är risken stor att bräderna ruttnar.
Innan man fyller brädramen med det man skall odla i så skall man täcka hela gräsytan med tidningar som bör vara minst 10 blad tjocka.  Tidningarna förhindrar då rot-ogräs att komma upp i odlingsbädden första sommaren och de bidrar till att ogräsrötterna ruttnar. Valet står nu mellan att fylla odlingsbädden med jord eller en blandning av sand och grus som i fackspråk kallas 08. Efter att ha odlat i denna grus och sandblandning i över 40 år så är jag helt säker på att det är denna blandning som man skall satsa på i synnerhet eftersom den dels är mycket billigare än jord och dels är det mycket lättare att gräva i sand än i jord. Den största fördelen med 08 blandningen är dock den att den släpper igen syre mycket bättre till växtrötterna än vad olika jordtyper gör. Jämför man lerjord och 08 blandningen så är det en mycket stor skillnad på mängden syre som tillförs växtrötterna i respektive blandning. Lerjord med normal fuktighet är syrefattig i jämförelse med annan lättare jord och vid riklig nederbörd så binds fukten i jorden på syrets bekostnad. Även finkornig sand binder vatten på syrets bekostnad så därför är det viktigt att man köper just denna 08 blandning och den finns att tillgå överallt där det säljs jord, sand och grus m.m.
Det finns många olika gödselsorter att välja mellan när man skall gödsla i trädgården. Den vanligaste gödseln är naturgödsel, oftast kogödsel.  När man skall odla miljövänligt då rekommenderas naturgödsel som den miljövänligaste gödseln att använda. Men är den verkligen så bra att använda när man skall gödsla de växter som man skall äta? Dels så används det diverse kemikalier på åkrarna där maten till korna odlas. Även andra kemiska ämnen används både i jordbruket och inom djuruppfödning, ämnen som det givetvis kan finnas rester av i den gödsel som används. Gödsel innehåller ju sådant som kroppen inte vill ha kvar.  Lägger vi då denna gödsel i den jord där våra köksväxter tar sin näring då finns det utan tvekan stor risk att spår av giftiga ämnen hamnar i morötter, potatis m.m.
Att använda konstgödsel i en villaträdgård är givetvis helt otänkbart om man vill vara miljövänlig men tyvärr så är det fortfarande åtskilliga hemmaodlare som anser att det inte spelar någon större roll om man strör ut några kilon, det är ju så enkelt. Igenväxning av åar, sjöar och havsstränder vållar ju bekymmer på många håll och villaägare i större bostadsområden bidrar verkligen i stor utsträckning till detta. I villaområden så finns det ju dräneringsbrunnar på de flesta tomter och de som har små odlingslotter är ofta rätt frikostig när de sprider ut konstgödsel på sina odlingar och när det då regnar så följer givetvis en del av överskottsnäringen med regnvattnet ner i dräneringsbrummarna.  Hur man sköter sina gräsmattor har även det betydelse för miljön. Tar man inte tillvara gräsklippet så frigörs ju ändå den näring det innehåller och vart tar då den vägen? Jo naturligtvis så följer den med regnvattnet. Det är inga små mängder näring som frigörs ur gräsklipp. Det gräsklipp man kan skörda från en normal gräsmatta på 100 kvm räcker för att gödsla en odling av grönsaker på motsvarande yta. Har man gödslat med konstgödsel då krävs det mera gräsklipp de första 2 åren delvis på grund av att jorden då är fattig på levande organismer. Den som använder gräsklipp som enda gödsel kan odla på lika stor yta som den gräsmatta man har. Givetvis så behöver gräsmattan näring och därför bör man årligen avstå från att ta upp gräsklippet 2 gånger under sommaren och det bör ske när det är fuktig väderlek, då bryts gräsklippet ner snabbast.
Det borde vara helt självklart att man vid odling skall se till att alltid hålla markytan täckt med organiskt material oavsett om odlingen sker i jord eller sand. När markytan mellan de odlade växterna ligger bar då utsätts växtrötterna för stora temperaturväxlingar som försvårar tillväxten. Dessutom så är växtrötterna beroende av levande organismer som finns i mark som är täckt av växter och dessa organismer tar även de skada av temperaturväxlingar Hur viktigt det är att jorden är täckt det kan man lätt se ute i naturen när växterna på markytan skalats av. Sommartid tar det bara ett par månader innan marken på nytt är täckt. Genom att täcka markytan mellan växterna med gräsklipp så får växterna den näring de behöver samtidigt som jordelivet stimuleras. Men det finns fler fördelar med denna odlingsmetod. Dels så förhindras ettårigt ogräs att växa vilket underlättar odlandet avsevärt, det är inte många som finner nöje i att rensa. Dels så förhindras vattenavdunstningen så behovet av vattning blir betydligt mindre. När man odlar i jord så blir jorden luckrare när den är täckt. Slutligen så blir kostnaden för näringen till växterna så mycket lägre. Jämför El eller Bensinkostnaden med vad konstgödsel respektive kogödsel kostar och tänk så bra det är för miljön om vi tar vara på gräsklippet istället för att låta det ligga kvar på gräsmattan och släppa ut koldioxid i luften och värdefull gödsel i sjöar och vattendrag.
Så gödslar man med gräsklipp.
Efter sådden när plantorna är gallrade täcks jordytan eller sandbädden med ett 10 cm tjockt lager gräsklipp mellan raderna. Lägg det nära plantorna men utan att de täcks över. Täck 10 cm tjockt så långt gräsklippet räcker efter varje klippning tills hela landet är täckt. Lägger man ett tunnare lager då torkar gräset så att det ger ifrån sig mindre näring totalt även om man lägger 5 cm tjockt i 2 omgångar. Växter som kålarter, spenat, mangold m.m. bör täckas med 10 cm gräsklipp i 2 omgångar med en månads mellanrum. Vid sådd i sandbädd, som det inte odlats i tidigare, då bör man från några dagar efter sådden vattna med nässelvatten eller gödselvatten av gräsklipp minst varannan dag till dess plantorna är gallrade så att gräsklipp kan läggas på. Vid odling i sand så krävs det inte lika stora radavstånd som vid odling i jord och med detta odlingssätt så krävs det även mindre radavstånd vid odling i jord. För Morötter och många andra rotfrukter räcker det med 15 cm radavstånd. Potatis kan sättas med 30 cm mellan potatisen i raden och samma avstånd mellan raderna. Men för att sätta potatis så tätt krävs det att de odlas på en öppen och luftig plats annars ökar risken för bladmögel. När potatisblasten är 10 cm hög då läggs första omgången gräsklipp 10 cm tjockt och så nära blasten som möjligt och efter en månad läggs ytterligare ett lager gräsklipp på 10 cm. Har man större avstånd än 30 cm måste båda lagren gräsklipp täcka en yta av minst 30 cm runt om varje potatis stånd, detta för att inte ljuset skall tränga igenom så att nypotatisen blir grön.
Givetvis så bör även rabatter med sommarblommor och perenna samt även rosor, buskar och fruktträd gödslas med gräsklipp. Sommarblommor gödslas med 10 cm gräsklipp en gång under sommaren. För perenner räcker det med 10 cm gräsklipp vart annat år. Buskar och träd täcks med 10 cm gräsklipp de första 3 åren efter plantering därefter görs 2 – 3 års uppehåll. Storblommiga rosor och Polyantha rosor bör få gräsklipp 1 till 2 gånger om året, Buskrosor 10 cm gräsklipp de första 3 – 4 åren därefter vid behov.
Eftersom den odlingsmetod som jag beskrivit här och själv har tillämpat i över 40 år skiljer sig mycket från gängse odlingsråd kan det naturligtvis förefalla otroligt att denna odlingsmetod skulle vara att föredra framför de råd som ges i trädgårdsartiklar och annonser men det fungerar så som jag har beskrivit och det är helt självklart eftersom det är så der fungerar i naturen och har fungerat så i miljoner år. Varför skall vi köpa olika sorter av jord och konstgödsel eller naturgödsel som är sämre än vad naturen använder när vi kan få gräsklipp nästan gratis. När vi tar till vara gräsklippet och låter de odlade växterna få utnyttja dess innehåll av koldioxid och alla näringsämnen då minskas skadliga utsläppet till miljön. När vi täcker jorden med gräsklipp då minskar vattningsbehovet med 40 – 50 %, det är något att tänka på för oss som bor på Öland.












Ni får gärna ringa om Ni har några frågor men jag träffas säkrast mellan 19 – 21, resten av tiden är jag oftast ute.
Telefon  0485-41460